Inte närhet av min trygghets-zon men Tänkte jag söker bara " för att " lixom.. Skoj skull lixom. De hör ju ändå inte av sig tänkte jag..
Igår på morgonen ringer det.. Hörde inte riktigt va personen va ifrån som ringde.. Sen fattade jag.. Hon ville göra en telefon intervju, gick galant..
hon sa -va trevlig du är.. Eh vaaa? Jag??
De vill träffa mig personligen .. ehhhh WHAT.. Vad hände??
Idag gjorde jag mig iordning å åkte ner, inte ett dugg nervös .. Konstigt men det är ju sällan jag blir speciellt nervös å jag tänkte hela tiden att de måste fått fel cv eller nåt..
Intervjun gick jätte bra å de va jätte gulliga!!
Alltså jag VET att när de ringer om ca en vecka så vet jag redan att jag inte kommer få jobbet.. Alltså hur skulle jag kunna konkurrera mot "de stora duktiga erfarna"
Å det gör mig inget jag är bara glad att vara en erfarenhet rikare och att de iallafall inte tagit fel cv utan det va lilla mig de ville träffa.
// kraam